Grekiska viner – en återuppfunnen historisk skatt
Europas äldsta vinland har de senaste decennierna genomgått en enorm utveckling och återuppstått som ett av de ”nya” vinländerna. Synen på landets viner har förändrats där lokala druvsorter som assyrtiko och xinomavro spelat en avgörande roll.
Många har älskat Grekland för landets långa kust med sandstränder, kristallklara hav och tusentals öar. Som turist i Grekland har vinet länge varit förknippat med bulkproduktion i en karaff. På senare tid har något hänt och vinupplevelsen har hamnat i fokus. Grekiska viner har blivit alltmer efterfrågade och det av en god anledning. Låt oss dyka ner i varför Greklands vinproduktion är så fascinerande och hur landet genomgått en imponerande kvalitetsresa som gjort det populärt världen över.
Från antiken fram till idag
Greklands vinproduktion har rötter som sträcker sig över 4 000 år tillbaka i tiden. Känt som en av de allra första civilisationerna som organiserade vinproduktion och vinhandel. Redan på bronsåldern odlade grekerna vinrankor och producerade vin. Den grekiska gudavärlden hade till och med en egen ”vinets gud”, Dionysos. Vin var så pass viktigt att det fick en plats i de religiösa ritualerna och myterna, där Dionysos ofta framställdes som den gud som förde människor samman för att fira och njuta.
I antikens Grekland var vin också symbolen för social status och samhällsliv. Man drack det i så kallade symposier, sammankomster där man diskuterade filosofi, politik och konst. Vinet var blandat med vatten och smaksatt med honung eller örter och man ansåg att förmågan att kunna dricka vin på ett måttfullt och civiliserat sätt var ett bevis på en persons imponerande karaktär.
Greklands vinindustri påverkades mycket av det Osmanska rikets styre, som pågick från mitten av 1400-talet till början av 1800-talet. Under den här perioden genomgick Greklands vinproduktion betydande förändringar framför allt på grund av religiösa faktorer och en skattepolitik som gjorde det dyrt för grekerna att odla och sälja vin.
Efter första och andra världskriget började Grekland långsamt att återhämta sig och bygga upp sin vinindustri på nytt. Ändå var det inte förrän på 80-talet som den grekiska vinindustrin förändrades radikalt. En ny generation av vinmakare som hade studerat i Frankrike, Italien och andra kända vinregioner återvände nu till Grekland. Med sig hade de en passion för kvalitet och nya tekniker som de kombinerade med gamla traditioner och lokala druvsorter. Det är just det här som många menar har lett till den moderna grekiska vinvärldens framgångar.
Djupa rötter och höga höjder
Klimatet är av utpräglad medelhavstyp med milda vintrar och heta, torra somrar. Torka är ett problem, speciellt i de södra delarna. Landet består till 70 procent av berg och många av vingårdarna är belägna på svalare högre höjder, ofta på nordsluttningar för att skydda vinstockarna mot hettan och förlänga säsongen. Men det finns fördelar med det torra och varma klimatet. Det här gör nämligen att vinrankorna i hög utsträckning klarar sig undan svampangrepp och liknande sjukdomar. Med minskad risk för att vinrankorna ska drabbas av sjukdomar klarar sig jordbruket utan eller med minimal dos av bekämpningsmedel. Det här bidrar till att många odlare i hög utsträckning väljer ekologisk och biodynamisk odling.
Lokala trotjänare
Det finns över 300 inhemska druvsorter i Grekland och många av dem hittar du ingen annanstans i världen.
Assyrtiko
Ursprungligen från Santorini, denna gröna druva är älskad för sin friska syra och mineralitet. Vinerna kan variera från torra och friska till fylliga med en antydan av tropisk frukt, beroende på var de odlas.
Xinomavro
En blå druva från norra Grekland som påminner om italienska druvan nebbiolo och ger eleganta, komplexa viner med tydliga tanniner som tål att lagras länge. Smaker av mörka bär, tobak och örter är vanliga.
Agiorgitiko
En av landets mest mångsidiga blå druvor jämförs ofta med merlot. Den odlas framför allt i området Nemea och ger allt från unga, fruktiga viner till kraftiga, ekfatslagrade varianter.
Malagousia
Nästan utdöd på 1970-talet men nu en av Greklands mest uppskattade druvor för vita viner. malagousia har en doft av persika och örter och ger fylliga, aromatiska viner.
Bland de mest kända vinregionerna hittar vi:
Santorini
Berömt för sin assyrtiko som trivs i den vulkaniska jorden. Viner från Santorini är krispiga, mineralrika och passar perfekt till fisk och skaldjur.
Makedonien
Hem för druvan xinomavro och känd för sina eleganta röda viner.
Peloponnesos
En region som är känd för sina varierade vinstilar och främst domineras av agiorgitiko.
Nygamla tekniker och stilar
Grekiska vinmakare använder idag en blandning av traditionella metoder och moderna tekniker för att skapa unika viner. Några exempel är:
Amfora
En återupptäckt teknik där vin lagras i lerkärl. Det här ger en smakprofil med mjukare tanniner och en jordnära ton.
Retsina
Ett traditionellt grekiskt vin smaksatt med kåda från Aleppotallen. Idag har Retsina fått en renässans och görs ofta på högkvalitativa druvor som assyrtiko som ger en frisk, örtig stil.
Ekfatslagring
Ekfatslagring används ofta i viner som agiorgitiko och xinomavro för att skapa mer komplexitet och kropp. Det ger viner med nyanser av vanilj, tobak och kryddor.
Självklar och global aktör
Grekiska vinmakare har idag en tydlig vision att skapa viner av hög kvalitet, använda lokala druvsorter och hitta sin plats på den internationella vinmarknaden. Idag har många vinmakare och producenter investerat i modern teknik och hållbara metoder för att befästa sin plats som självklar aktör inom vinvärlden.
Grekiska viner finns nu allt oftare på internationella vinlistor och har vunnit priser för sina unika egenskaper. Historiskt sett har grekiska viner främst konsumerats inom landet men idag exporteras allt fler viner till länder som USA, Kanada och flera delar av Europa.
