Vinrovning hemma

Vinprovning är både roligt och lärorikt. Det är ett utmärkt sätt att lära sig mer om vin oavsett hur mycket du redan kan. Vinprovning hemma ska vara lättsamt och alla ska våga uttrycka vad de känner och upplever i form av doft och smak. I de här sammanhangen finns det inte några rätt eller fel. Det här är en härlig möjlighet att samla vänner för att öka sin kunskap men framför allt för att ha roligt tillsammans.

Här kommer en steg-för-steg-guide för hur du kan gå till väga för att skapa en rolig och lärorik vinprovning.

Välj tema

Ett välgenomtänkt tema gör provningen mer strukturerad och intressant. Här är några populära förslag på teman:

Inom vinvärlden talas det om horisontella eller vertikala provningar.

Horisontell provning – ”liggande”

För den här typen av provning väljer du viner från en och samma årgång. Om du vill fördjupa dig ytterligare kan du avgränsa ytterligare genom att välja viner från samma region och av samma druva men av olika producenter. Till exempel vin på druvan nebbiolo från Piemonte i Italien år 2016 eller rött vin från Bordeaux i Frankrike år 2018.

En horisontell provning gör det möjligt att uppleva skillnaden mellan vinerna utan att behöva ta hänsyn till variationer mellan årgångar.

 

Vertikal provning – ”stående”

Under en vertikal provning väljer du viner av olika årgångar men från samma producent, oftast även samma typ av vin. Är du uppmärksam och övar upp dina sinnen kan du uppleva hur klimatet påverkar vinet eller vad ålder och lagring gör med vinet. Du få en känsla för vilken årgång du föredrar och varför. Är du nybörjare kan det vara svårt att märka stora skillnader men det är spännande så se det som ett experiment.

 

Druvspecifik provning

Fokusera på en specifik druvsort men från olika regioner. Exempelvis druvan riesling från länder som Tyskland, Österrike, Alsace, Australien, Sydafrika.

 

Regionbaserad provning

Välj viner från samma region. Den skulle till exempel kunna vara fokuserad på Loiredalen i Frankrike med viner från appellationerna Sancerre, Savennières, Muscadet, Pouilly-Fumé, Vouvray, Chinon.

 

Köp in viner

För en givande provning bör man sikta på mellan fyra och sex viner. Färre än fyra kan kännas begränsande och fler än sex kan bli överväldigande för den ovana, både för smaklökarna och koncentrationen. Har du ett tema med olika prisklasser kan du med fördel lägga upp vinerna i stigande ordning. Är du ute i god tid kan du med fördel botanisera i Systembolagets beställningssortiment.

 

Annat att tänka på

Rätt glas är avgörande för att uppleva vinets fulla potential. Använd gärna likadana glas för alla vinerna. Gärna ett tulpanformat glas med lite bredare bas och en avsmalnande topp, som gör det lättare att koncentrera dofterna. Det är inte alltid man har så många glas hemma men det går att hyra glas för en förhållandevis billig peng eller så kanske någon av deltagarna har glas att låna ut.

Vill du ha en öppen provning kan du förbereda en lista över vinerna med en kort beskrivning av varje vin. Om du siktar på en stängd och mer ”hemlig” provning kan du dela ut vinlistan när provningen väl är avslutad.

Det är trevligt att ha lite tilltugg men håll det enkelt så att de ni äter inte tar över vinets smaker. Ett gott bröd, lite ost, chark och några neutrala kex kan räcka fint.

Se även till att det finns pennor och papper så deltagarna kan göra noteringar under provningen.

Professionella vinprovare sväljer inte ner vinet utan doftar och smakar för att sedan spotta ut. Kör ni ett liknande upplägg behövs även spottkopp. En mugg, eller liknande brukar fungera fint. Tänk på att det du använder inte är genomskinlig bara.

 

Till själva provningen

Titta

Fyll glaset ungefär till en tredjedel, luta det cirka 45 grader och håll det mot ett vitt underlag i bra ljus. Titta på vinets färg och klarhet. Har vinet en djup färg eller mer transparent? Intensiteten kan avslöja egenskaper som ålder, druva och vinmakning. Rödvin kan till exempel ha nyanser av rubin, tegel eller granat. Unga röda viner har generellt en mer blåaktig nyans som blir allt rödare för att så småningom bli brun eller tegelfärgad med åren. Vita viner kan gå från ljusgul eller svagt grönskimrande till mörkare gul och gyllene med ålder och mognad.

 

Lukta

Börja med att sticka ner näsan i glaset och insup dofterna. Snurra glaset för att frigöra aromerna och dofta igen. Nu blir dofterna oftast ännu tydligare. Doftar det mycket eller lite? Vad doftar det? Vinprovare brukar dela in arom och doft i tre kategorier – primära, sekundära och tertiära.

Primära är doft och arom som kommer från själva druvan och kan vara det du identifierar som frukt, bär, blommor. Till exempel päron, vinbär, fläder.

Sekundära är doft och arom som kommer från vinifieringsprocessen som ekfatslagring, jästtoner om vinets lagrats på sin jästfällning. Det skulle kunna sådant du känner som vanilj, ceder, smör, rostat bröd.

Tertiära är doft och arom som utvecklas med vinets ålder. Det kan till exempel vara läder, nötter, honung, höstlöv.

Försök att sätta ord på vad du doftar och skriv ner dina intryck.

 

Smaka

Ta en liten klunk, låt vinet svepa runt i munnen och hela munhålan. Prova att rulla det runt i munnen och sug in lite luft genom läpparna  medan du har vinet i munnen – det kan hjälpa att frigöra fler smaker. Så här gör du med all säkerhet inte i vanliga fall när du dricker vin. Nu är syftet att du ska känna så mycket som möjligt av fyllighet, syra, sötma, tanniner (endast för orange och rött vin), intensitet och alkohol.

Fundera på eftersmaken – hur länge stannar smakerna kvar? Vilka toner framträder efter några sekunder? Smakar vinet som det doftar eller skiljer det sig åt?

Gör på samma sätt som för doften och beskriv vad du upplever och om du kan delar du upp dem i primära, sekundära och tertiära.

Det kan vara spännande att uppmärksamma hur doft och smak förändras av luftens syre och stigande temperatur.

Ge alla deltagare tid att formulera sina intryck och uppmuntra en öppen diskussion. Tänk på att det inte finns några felaktiga svar – det handlar om vad just du upplever. Det kan vara intressant att höra hur olika människor upplever samma vin.

 

Slutligen

Efter att ni provat alla viner är det bra att reflektera över helhetsintrycket. Vilka viner var favoriter och varför? Vad överraskade er mest? Hur påverkades smakerna av vinets ålder, druvsort eller region?

Skriv gärna ner några anteckningar som ni kan återkomma till nästa gång. Finns det en röd tråd i vinet eller spretar det åt flera håll? Är det ett bra exempel av sin stil eller smaktyp?

När proffsen provar vin bedömer de avslutningsvis vinets kvalitet utifrån fyra parametrar som balans, längd, intensitet och komplexitet. Men för dig som sitter på en vinprovning hemma räcker det gott att svara på om du gillar vinet eller inte. Motivera gärna varför – det kommer att öka din kunskap och utveckla ditt sätt att smaka på vin.

Be deltagarna att dela sina tankar om provningen och vad de lärt sig. Ju mer man delar med sig, desto mer lär man sig.