Varför smakar vin olika årgång till årgång?
Du köper samma vin från samma producent, men när du öppnar flaskan smakar det lite annorlunda än förra gången du drack det. Vad hände? Förmodligen har årgången satt sitt avtryck. Skillnaderna kan vara subtila eller tydliga, men de är alltid där. Det är just det som gör vin så fascinerande. Varje årgång är som en ny version av samma berättelse.
Årgång handlar i första hand om vädret under vinåret – från knoppsprickning på våren till skörden på hösten. Druvan är känslig och påverkas av temperatur, sol, nederbörd, vind och frost. Det är samspelet mellan dessa faktorer som sätter vinets unika fingeravtryck.
Sol, regn och balansakten
En solig och varm sommar ger snabbare mognad, högre sockerhalter och det betyder oftast mer alkohol i vinet. Smakerna blir generösare, syran mjukare och frukten drar åt det mörkare hållet. En sval och regnig säsong bromsar istället druvornas mognad. Syran bevaras, alkoholen blir lägre och frukten ljusare, ofta med en mer stram och elegant struktur.
Men det är inte bara en fråga om varmt eller kallt. Regn vid fel tidpunkt kan späda ut druvorna, torka kan koncentrera dem – och både hagel och frost kan förstöra delar av skörden helt. Det är helt klart så att vädret styr druvornas och därmed vinets utveckling, och det är just därför ett vin sällan blir identiskt från årgång till årgång
Vinmakarens fingertoppskänsla
När druvorna väl är skördade börjar arbetet i själva vineriet. I den här processen kan årgångarnas skillnader bli ännu tydligare.
– Ska man låta vinet jäsa längre för att få ut mer smak i ett svalare år?
– Behövs lite mer ekfat för att ge ryggrad åt en lättare årgång?
– Eller tvärtom, hålla tillbaka användningen av ekfat när druvorna redan är rika och kraftfulla efter en het sommar?
Det är i dessa beslut vinmakarens skicklighet prövas – och det är därför vissa producenter lyckas göra spännande viner även under år som varit mer utmanande vädermässigt.
Tiden förändrar allt
Årgången påverkar också hur vinet utvecklas i flaskan. Ett varmt år kan ge charmiga viner som är lättälskade redan unga, men de kan också åldras snabbare. Svalare år kan ge viner som från början känns strama, men som med några års lagring blommar ut i komplexitet och finess.
Årgång – vinets tidsstämpel
Att tala om en ”bra” eller ”sämre” årgång är egentligen för enkelt. Varje årgång har sin personlighet – ibland öppen och omedelbar, ibland mer sluten men som vinner på lite tålamod och tid.
Vill du själv uppleva skillnaden? Prova samma vin från två eller tre olika årgångar sida vid sida. Då blir det en smakresa som visar hur vädret och vinmakarens beslut format det du har i glaset. Det är just den variationen som gör vin till något mer än bara en dryck – det blir en berättelse om naturen, året och människorna bakom.
Konsten att skapa en konsekvent stil
Trots att vädret varierar från år till år finns det vinmakare som strävar efter att deras vin ska smaka så likt som möjligt varje gång du öppnar deras flaska.
Det tydligaste exemplet är Champagne. De stora husen som till exempel Moët & Chandon, Veuve Clicquot och Pol Roger blandar vin från flera olika årgångar för att skapa sin så kallade non-vintage (NV) champagne. Hemligheten ligger i de stora reservvinslagren: stilla viner från tidigare år sparas och används i blandningen för att balansera och jämna ut skillnader mellan svala, friska år och varmare, fruktigare år. På så sätt kan konsumenten lita på att flaskan från sitt favoritvinhus alltid bjuder på samma stil – oavsett vilket år druvorna skördades.
Ett liknande tänk finns i delar av sherryproduktionen i Jerez, där man använder det klassiska solera-systemet. Nya årgånger av viner blandas kontinuerligt med äldre, vilket gör att slutresultatet alltid får en jämn och igenkännbar karaktär.
Även i nya världen, exempelvis i Kalifornien eller Australien, arbetar många producenter med blandningar från olika vingårdar och ibland olika årgångar för att hålla en konsekvent profil. Detta är särskilt vanligt i volymviner som säljs globalt och där igenkänning är viktigare än årgångsvariation.