Ursprungsskyddad appellation – vad innebär det egentligen?

Vi tittar närmare på vad som inom vinvärlden kallas för appellation, vad det innebär och vilket syfte det har. Vi börjar såklart i landet som startade det hela: Frankrike.

I den så kallade ”Gamla världen” har man varit mycket duktig på att skydda sina livsmedelsprodukter, däribland vin som inom EU hör till livsmedel.
En av de första svenska livsmedelsprodukterna att få skyddat ursprung var Kalixlöjrom och tio andra har följt, bland annat Äkta Gränna Polkagrisar.
Skyddat ursprung innebär att en produkt enbart får kallas för, exempelvis Kalixlöjrom om det är från Kalix och uppfyller vissa krav. Nu när det produceras vin i Sverige lär det inte dröja alltför länge innan Sverige får sina första vinlagar.

Fransmännen har varit duktigast inom EU på att skydda sina kvalitetsprodukter på grund av deras ökade popularitet som under århundraden gett upphov till  ett problem som man tampas med än idag – kopior. Undermåliga produkter som gav den äkta varan dåligt rykte.
På många ställen, särskilt i Asien, är man mycket noggrann med att se till att flaskor krossas när de är tomma för att undvika att de används till förfalskning. För några år sedan gjordes filmen ”Sour Grapes” om den mycket skicklige vinförfalskaren Rudy Kurniawan, som lyckades lura en hel vinvärld, inklusive vinexperter av rang, med sina egenblandade viner.

För att undvika kopior lagstiftade man hela vinproduktionen. Först i Frankrike 1936, därefter följde övriga europeiska vinländer.
De vinproducerande länderna i Nya Världen; Australien, Nya Zeeland, Nord- och Sydamerika samt Sydafrika, hade till en början inga regler och var därför lite av ”lekstugor” som gav vinmakare fria händer men har idag följt Europa och skyddar sina produkter.

Det är dock viktigt att komma ihåg att den lagstiftning vi har i Europa enbart gäller inom EU och det är därför som man kan råka på ”rysk champagne” utanför EU. Inom unionen är det dock enbart champagne från Champagne och gjord enligt vissa regler som får säljas som champagne.

Tillbaka till Frankrike, landet som påbörjade detta. För snart 100 år sedan, 1936, fick 75 distrikt status som Appellation d’Origine Contrôllée (AOC), bland dom Châteauneuf-du-Pape, Gevrey-Chambertin (i Bourgogne) och Margaux (i Bourdeaux).

Appellation d’Origine Contrôlée förkortas AOC eller AC och är den högsta kvalitetsklassen ett vin kan ha i Frankrike. I Europa infördes 2010 Appellation d´Origine Protégée (AOP), som har samma betydelse.
AOC/AOP innebär att ett vin bland annat är producerat i en specifik geografisk region, av tillåten/tillåtna druvsorter och avkastning (hektoliter per hektar) samt har tillåten alkoholhalt. Kraven varierar i de olika appellationerna.

Ett AOC/AOP område kan vara en hel region, som i sig innehåller en mängd mindre AOC/AOP, som kan brytas ner till enskilda vingårdslägen. Ju mer geografiskt begränsat det är, desto strängare brukar kraven vara och vinets kvalitet högre.
2022 fanns 363 AOC-områden i Frankrike.

Enklare viner
Det var inte bara landets kvalitetsviner som klassificerades, även de enklare bas- och bordsvinerna gjorde det så att man lätt kunde skilja på dom.

Indication Géographique Protégée (IGP) hette förut Vin de Pays (VdP) och
innebär att vinet kommer från ett geografiskt definierat område, är gjort på vissa druvor samt uppnår viss alkoholhalt. De kan delas in i geografiska nivåer, efter departement (kommuner) samt mindre områden i departementen.

Det enklaste vinerna i Frankrike betecknas som Vin de France och om det står så på en etikett finns det inga krav på varken geografiskt ursprung, druvsort eller årgång, men många producenter anger det ändå.
Innan 2009 hette denna klassificering Vin de Table och då var det förbjudet att ange geografiskt ursprung, druvsort och årgång.