Vinet med rosa toner
Rosésäsongen är äntligen här. De kan vara i alla nyanser av rosa, från ljust rosa till riktigt mörkt så det mer är rött, men även orangerosa. Det kan vara allt från läskande törstsläckare till mer likadelar fylligt som strukturerat. Definitvt mer än ett lättdrucket, simpelt vin. Vad är det som gör skillnaden?
Allt rosévin görs på blå druvor och vinets rosa färg kommer från skalet på druvan. Hur mycket färg vinet får beror på hur länge skalen är i kontakt med musten. Det finns olika sätt att göra rosévin men några steg är liknande vid all tillverkning.
- Oftast lagras på tank och inte på ekfat, även om det finns undantag.
- Jäsning sker vid lägre temperatur, precis som för vita viner, dvs mellan 15-20 grader.
- Jäsning tar längre tid än vid rödvinstillverkningen, det gör att fruktaromer och friskhet bevaras.
- Generellt kan man säga att rosévin inte är gjorda för att lagras, men även här finns undantag.
Metoderna för att producera rosévin
Direktpressning
I princip är det samma process som för ett vitt vin. Druvorna läggs i pressen, druvorna pressas och under pressning lakas en del färg ut från skalet. Hur mycket färg vinet får beror på hur långsamt man trycker, hur högt tryck man använder men främst vilken sorts druva som används.Det här blir oftast ett ljust, friskt och fruktigt rosévin.
Macerering
Den här metoden innebär att druvorna först krossas lätt direkt efter skörd innan de förs över till jästanken. Det här är samma process som för ett rött vin men skillnaden är att skalen inte är med hela tiden utan endast en kort tid, oftast bara några timmar.
För mer färg låter man musten vara i kontakt med skalen en viss tid – allt från två till 20 timmar. De bleka rosévinerna från Provence får till exempel mycket kort skalkontakt. Temperaturen hålls låg för att jäsningen inte ska sätta igång.
Saignée
Här görs både rött och rosé av samma druvor. Vid saignée-metoden tappar man helt enkelt av en del av musten från rödvinstanken efter en viss tid. Den must som är kvar får då större andel skal i förhållande till must vilket ger ett strävare, fylligare rödvin. Den must som tappats av blir ett rosévin.
Clairet från Bordeaux är ett exempel på ett vin som görs enligt saignéemetoden. Det är ett vin med gamla anor, vissa menar att det här det ursprungliga Bordeaux-vinet som dracks före franska revolutionen.
Blandning
I vissa delar av världen blandar man helt enkelt vitt och rött vin. Det här är en liten del av vinproduktionen och är främst väldigt enkla, fruktiga roséviner från nya världen. Det här är inte tillåtet i EU, med undantag för Champagne där rosé tillverkas enligt den här metoden.